uppdragerskans

Utvärdering av uppdrag 13. Jag drog mig ganska ordentligt för den här uppgiften, jag hade flera olika idéer kring hur jag skulle kunna komma undan så smärtfritt som möjligt, t.ex. genom att fråga en kassörska på mataffären om en femma till en kundvagn, för att sedan låna tillbaka. Jag bestämde mig så sent att det tillslut bara fanns ett alterntiv kvar, att gå fram till en främling och be att få låna fem kronor (tyckte att det kändes som en lagom summa att be om och att lyckas betala tillbaka snabbt). Jag var ute på restauranggalej kvällen till ära och fick helt enkelt kliva fram till ett bord i närheten där två matgäster stördes av en lånerska som lovade att lånet skulle vara i högst någon minut. De två tillfrågade såg om möjligt lika besvärade ut som jag och rotade runt lite men hittade till slut bara en liten eskämtfråga, om jag tog kort. Lite märklig till mods passade jag på, medan jag nu redan kände mig så härligt opepp på att störa människor som säkert helst av allt inte ville bli störda. Näste möjlige långivare blev en ensam man vid bordet bakom mitt. Jag drog en lång harang om ett korttidslån och mannen lyssnade - trodde jag- intresserat och rundade sedan av med en axelryckning och ett "I don't speak Swedish". Plötsligt hör jag mig använda min urknackiga engelska och lovar att pengarna kommer tillbaka inom en minut (jag hade skrapat ihop fem enkronor att lämna tillbaka, för man kan ju inte lämna tillbaka samma peng, så går ju inte lån till, oftast). Till min lilla fasa ville inte mannen ha tillbaka några pengar, då hade ju själva iden med lån -och uppdraget- gått om intet, så jag insisterade och lämnade enkronorna på hans bord trots motståndet från den vänlige britten. Uppdraget slutfört. Jag vill rikta ett tack till mobilMicke, Jake the Snake och Mr P of K för insamlingen av de fem enkronorna. Tack!