uppdragerskans

Utvärdering uppdrag 52. De fantastiskt användbara uppdragsorden brukades. Så gott det gick. Kerub var det enda ord jag kände till ordentligt innan. Herostratisk lät mer än bekant. De andra orden får jag rätt och slätt medge att jag inte kände till. Vi har fortfarande inte blivit vänner än, knappt bekanta, men man kan väl påstå att jag skulle nicka lite igenkännande om vi stötte på varandra framgent (för övrigt ett ord jag har blivit riktigt nära vän med senaste tiden. Handgemäng är ett annat jag inte riktigt kan få nog av att vilja baka in i meningar. Lagvidrigt. Också snyggt. Oj. Total ordurspårning.) En mening som fick innehålla alla ord från dagen: Christer Pettersson var i mångas ögon en mefitisk herostratisk man, förmodligen kommer han aldrig bli avbildad som kerub i taket på Storkyrkan, eller få en gata uppkallad efter sig, men jag kan känna mig måttlöst luguber när jag minns att jag läste att det var nästintill folktomt på karls begravning. Jag önskar att det hade kommit fler till hans begravning än det kommer till det skattefinansierade bröllopet i sommar. (Jag passar på att slänga in ett tips om att det kommer att finnas goda alternativ den dagen, antifirande av olika slag, såsom picknick och annat som avleder uppmärksamhet från det kostsamma bröllopstramset à la medeltid. Spana in på nätet vettja. Hoppas att vi blir många som visar att det är långt ifrån hela svenska folket som ställer sig bakom hovapparaten. Så.) Goder afton.